Ja, det är lika bra att skriva det med en gång: det absolut bästa med den här boken är titeln. Men vad övrigt? Physics kretsar kring Blue van Meer, än lillgammal och (över-)beläst 16-åring som lever tillsammans med sin pappa. Modern är död och pappan är akademiker med en evig längtan efter nya befattningar och nya kvinnor. Alltså flyttar Blue och hennes pappa oräkneliga gånger. Och ingenstans fastnar rötterna, förrän de kommer till den lilla ort där Hanna Schneider och gängen "Bluebloods" befinner sig. Hannah är lärare och "Bluebloods" hennes adapter. Eller?
Under en utflykt i den mer oländiga naturen hittas Hannah hängd av Blue, som genast misstänker mord, trots att det officiella utslaget blir självmord.
I samband med Hannahs mord/självmord försvinner Blues far - vart? Blue (och läsaren) anar ett samband mellan Hannah, Blues far å ena sidan och en obskyr politisk rörelse vid namn "Nightwatchers" å den andra.
Aldrig får Blue (eller läsaren) riktigt visshet.
Men Blue hittar en möjligt väg mot mognad och vuxenhet.
Boken är lång (för lång) och vimlar av litterära och vetenskapliga referenser, som - i mångt och mycket - åtminstone för denna läsare, är oklara. Vad är syftet med dessa? Annat än att - oupphörligen - visa att Blue är en väldigt beläst och mogen flicka för sin ålder. Men bidrar det i stort?
På den frågan måste jag svara nej. Jag förstår inte riktigt vitsen med dessa referenser.
Summa sumarum: denna bok efterlämnade mest av allt ett stort frågetecken. Vad vill Pessl säga? Om något.
Men titeln är näst-in-till oslagbar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar