sa Maxim Vengerov i SvT2 Veckans konsert söndagen den tredje februari.
Det är inte utan att jag kan hålla med honom.
Programmet visade upp en passionerad musiker med en enorm nyfikenhet och utan synbarliga begränsningar.
Vengerovs starkt känslomässiga engagemang hörs så tydligt i hans spel; t.o.m en sådan (för mig) banal kompositör som Kreisler låter bra. Och Rachmaninovs "Vocalise" i arragangemang för violin fick mina ögon att tåras.
Det är något särskilt med dessa ryssar - Vengerov stammar från Novosibirsk. Och detta särskilda är den intensiva känslan - så närvarande, och i och med det - så påtaglig för åhöraren.
Att SvT sänder ett sådant program visar att Public Service verkligen kan vara bra. Och helt nödvändigt.
söndag 3 februari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar